Varför denna blogg?

Alla är hjärtligt välkomna att bidra med texter, berättelser, anekdoter, bilder och levnadsskildringar som har sitt ursprung på Tivoli eller Tivolihusen, som det numera kallas.
Denna blogg handlar om Tivoli och dess historia - husen och människorna - så som vi kommer ihåg det eller har hört berättas. Är det några felaktigheter ber vi om ursäkt för det och hoppas därmed att du hör av dig och rättar oss.

Vi, är de som bor eller har bott, i denna lilla by med anor från 1800-talet.

Du kan höra av dig
här . Tack för ditt intresse!

Tivolivägen 6, Maglarp 7:41


1951 köpte mina morföräldrar, Gösta och Anna-Lisa Persson, vår tomt med en liten sommarstuga på. De köpte stugan av några Anderssons, som bodde i Skåre.
Stugan hade ett rum och ett litet kök. Man kunde inte gå mellan kök och rum, utan man fick gå ut om. Gösta byggde ganska snabbt ett uthus och ett utedass. Barnen, min mamma Viveca och min morbror Teddy, sov på extrasängar i det lilla rummet och dessa sängar fick på dagen bäras ner i uthuset, för att man skulle få plats i rummet. Efter några år byggdes en del av uthuset om till sovalkov, så bland räfsor, spadar och andra trädgårdsredskap hade barnen sina sovplatser.
Utedasset tömde man själv ganska långt fram i tiden. Man grävde helt enkelt ner det hela ner norr om Tivolivägen, där det idag finns hus.
Med åren byggdes sommarstugan till, så att rummet blev större, likaså köket och även ett separat sovrum kom till.
Flaggstången som står på vår tomt tillverkades av min gamlafarfar, Axel Persson. Från början stod den på hans tomt på Östra Förstadsgatan i Trelleborg. Men när huset såldes flyttade Gösta hit flaggstången.
På 60-talet byggde mina föräldrar, Viveca och Jan Andersson, ytterligare en sommarstuga på tomten. Och sedan 1964, när jag föddes, bodde vi här på somrarna. I samband med detta revs det gamla uthuset. Men det var fortfarande utedass som gällde.
Vatten hämtade vi ute vid pumpen. Senare byggdes ett pumphus med en hydrofor istället. Den gamla pumpen står kvar i vår trädgård. Vattnet var, och är, väldigt järnrikt och varje år lämnade morfar Gösta in vattenprov till apoteket för att kontrollera kvaliteten.
1976 flyttade Gösta och Anna-Lisa hit permanent, till sitt om och tillbyggda sommarhus, vårt nuvarande hus. 2 år senare dog Gösta, men Anna-Lisa bodde kvar till 1988, då Anders och jag köpte huset av henne. När vi flyttade in rev vi mina föräldrars sommarstuga, som då var i dåligt skick, efter att inte ha använts på flera år.

Catharina Wallentin 6 maj 2012

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar